Kommuner och regionerKommuner och regioner

Internationella exempelInternationella exempel

Skillnader och likheter mellan federalstat och centralstyre

Det finns väldigt stora skillnader mellan hur olika länder styrs. Till exempel om det är en federalstat eller ett land med centralt styre. Det återspeglar sig i hur makten är fördelad.

Typiskt för en federalstat

Hur fungerar då en federalstat? Det är en typ av land som det finns gott om, samtidigt som många nog har svårt att berätta mer än kanske ett eller två länder. Federalism är begreppet för det här styrelseskicket och innebär att makten är fördelad på fler än bara ett ställe i samhället.

Det vill säga, det är inte bara den nationella regeringen som har något att säga till om i beslutsfattning. Med den kunskapen finns det också många som hävdar att EU är en typ av federalism.

Men ska man gå in på de klassiska exemplen av federalstater kommer USA att komma upp. Med ett sådant konkret exempel blir det oftast enklare att förstå hur federalismen fungerar. USA:s styrelseskick är typiskt för de federala staterna. Det vill säga att hela befolkningen röstar fram en president, eller en regeringschef med annan benämning. Sedan finns det dock flera stater i landet som utgör som en slags unioner. De har en viss form av självstyre.

Det är viktigt att veta att staterna i USA har självstyre till viss del, men inte helt och hållet. Det vill säga att delstaterna i USA har rätt att stifta vissa lagar samt är en del av den beslutande makten. Däremot måste de fortfarande ta hänsyn till den nationella regeringen många gånger. Samma sak gäller även för länder som Spanien, Tyskland och Argentina som även de är exempel på federationer.

Hur fungerar ett centralt styre?

Motsatsen till en federalstat är centralstyre. Begreppet som används för det är vanligtvis enhetsstat, just för att poängtera skillnaden. Inom en federation kan stater och regioner ta flera självständiga beslut. Det här är något som sällan händer inom en enhetsstat, i alla fall inte på samma sätt.

Sverige är till exempel ett land med centralt styre. Men här är det möjligt för kommuner och regioner att ta vissa beslut. Till exempel ansvarar regionerna för sjukvård medan kommuner har skolan och äldreomsorgen på sitt bord. Varför är det så? Jo, det beror på att den svenska staten delegerar de uppgifterna till de lägre instanserna. Det innebär att regioner och kommuner inte har självstyre i Sverige, de har istället fått uppgifter från regeringen.

Fördelar och nackdelar mellan de olika systemen kan diskuteras i evighet. En fördel med centralstyre brukar beskrivas som tryggheten och tydligheten. Det vill säga, folket vet vilka som har ansvar, och det är oftast den nationella regeringen. Det är inte alltid fallet med förbundsstater. Däremot anser man att inom federala styren kommer politiken närmare folket, då det kommer ner på en lägre nivå.

Så styrs en federal stat

Det är inte alltid enkelt att förstå hur ett land som är en federation styrs. Men i många fall kan man ta USA som hjälp för att förstå lite bättre.

Det centrala i federalismen

Vad finns det för centrala delar som gör att en federal stat kan kallas just för det? Till att börja med är skillnaden på vilka nivåer styret hamnat på. Istället för att en central makt i landet tar samtliga beslut kommer nu folket att komma närmare politiken, vilket kommer nämnas lite senare.

Det som är viktigt att veta om federalism är att den styrs på flera olika sätt. Till exempel genom att vissa stater har mer makt i ett land än i ett annat. Spanien är i Europa och hela världen ett av de länder där deras regioner har mycket inflytande. I vissa fall kan de till och med anses vara halvvägs till självständiga stater. Något som inte minst gjort situationerna med Baskien och Katalonien lite annorlunda.

Annars handlar det om att ett land styrs av flera olika instanser. Med svenska begrepp hade det inneburit att regionerna och kommunerna fått ta fler beslut. Det hade till exempel kunnat röra sig om lagstiftning. Att varje svensk region har rätten att ha egna lagar, och därmed får döma befolkningen rättsligt.

Som tidigare nämnts kommer politiken i en federation nämnare sin befolkning. Det är åtminstone huvudargumentet för att länder ska vara federala stater. Till exempel kan delstaterna i USA dra ner på de regionala skatterna, för att på så vis göra just sin delstat mer attraktiv för större delar av befolkningen.

Över hela världen är det en liberal åsikt att vilja förespråka federationer. I Sverige har till exempel Centerpartiet som ett av få partier i landet tagit ställning, även om det var under början av 2000-talet, för ett federalt styre.

Debatten får dock anses stå still, eller inte ens vara vid liv, gällande ett eventuellt byte till federalism. Att det skulle vara möjligt för Sverige är inte det stora problemet. Däremot skulle arbetet bli omfattande. Då Sverige redan har en stat med stort inflytande, och det offentliga står för många arbeten, innebär det att såväl processer för ny lagstiftning, beslutsfattande och omorganisering skulle ta längre tid att göra om.

Hur styrs ett land som har centralstyre?

När man tänker på ett land som är en enhetsstat tänker man förhoppningsvis på Sverige. Det är nämligen ett land som styrs via centralt styre.

Vad innebär det att vara en enhetsstat?

Man kan lite förenklat säga att i ett land med centralstyre tas alla beslut från regeringen. I Sverige fungerar det så, även om staten delegerar ut makt till regioner och kommuner. I det avlånga landet är det kommunerna som ansvarar för utbildningen i just varje kommun. Det är inte en fråga för regeringen. Samtidigt är det varje region som ansvarar för frågor kring infrastruktur och sjukvård.

Det här för att sjukvården kan påverka till viss del, beroende på i vilken del av landet du bor i. Samtidigt har Sverige en tydlig lagstiftning som gör att alla ska ha rätt till samma vård och utbildning var i Sverige man än bor. Det här är dessutom något som kontrolleras med hjälp av utjämningar i skatteintäkter mellan olika kommuner, för att göra det jämnare.

Inom ett centralstyre kan den centrala makten alltså dela ut uppgifter till bland annat regionerna. Det är inget ovanligt men är å andra sidan inget tecken på att en region har något självstyre. Det stämmer förvisso att det finns politiker såväl på regional som kommunal nivå. De har dessutom rätten att ta vissa beslut. Men i slutändan har den svenska riksdagen och regeringen den stora makten. Det är där beslut tas som påverkar Sverige i stort. Det är också där regioner och kommuners makt kan regleras. Vill staten att regioner till exempel ska få makten över biblioteken i länderna är det ett beslut som måste tas i riksdagen.

Hur styrs kommuner i Sverige?

Det är inte helt enkelt att förstå hur en kommun i Sverige styrs. Trots att Sverige är en enhetsstat har de svenska kommunerna lite att säga till om själva.

Unika ansvarsområden för kommuner

Det finns inget självstyre för de svenska kommunerna. Även om man har tilldelats viss makt, så är den inte mer än just det; tilldelad. Det innebär att den makten från första början inte skulle finnas om det inte vore för att det centrala styret gav dem det.

Men trots att det måste regleras från högsta makt innebär det inte att kommunerna enbart tittar på utan att göra något på egen hand. Det är förvisso bra att veta om att kommunernas arbete till viss styrs via nationell lagstiftning och riktlinjer från staten.

En kommun kan dock ta egna beslut. Till exempel om sin egen verksamhet. Det gäller bland annat kommunala fastigheter såsom badhus eller annan mark, samt föreningar som är kommunala. Även om det finns tydliga begränsningar vad en kommun inte får göra, innebär det här dock att beslutsnivån till viss del flyttas längre ner i Sverige. Ett beslut om simhallen i Kvänum tas av Vara kommun och inte av politiker i Stockholm.

Så styrs svenska regioner

Precis som de svenska kommunerna har även regioner i Sverige en del inflytande när det kommer till att ta sina egna beslut.

Egna skattesatser

Många vet att det är centralstyret, alltså regering och riksdag, som har den stora makten i Sverige. Även om det finns 21 regioner i Sverige har de inte samma makt till självständighet som i andra länder. Till exempel som i Spanien och USA, där förbundsstaterna har ett stort självstyre.

Till regionerna i Sverige väljs dock politiker, precis som på kommunal nivå. De här arbetar med vissa utvalda frågor. Till stor del handlar det om vården. Just sjukvården är ett av regionernas klart viktigaste uppdrag. Här finns även turism och infrastruktur.

Kan regionerna påverka att just deras sjukvård blir bättre? Både ja och nej. Då de regionala politikerna har möjligheten att höja och sänka den regionala skatten innebär det att det kan tillskjutas lite mer pengar. Ändrade skattesatser påverkar förstås slutvaran, som i det här fallet är en bra eller dålig vård. Men samtidigt har staten koll på att målen upplevs, det vill säga att alla medborgare har rätt till att få en likvärdig vård var de än bor.

Federala länder i världen

Federationer är något som tycks imponera på många, men inte just på svenska. Det kanske beror på att det är en verklighet långt ifrån det som finns i Sverige. Men vilka federala stater finns det egentligen i världen?

Federationer på varje stor kontinent

Om man går igenom de traditionellt största kontinenterna, det vill säga Nordamerika, Sydamerika, Europa, Afrika och Asien, finns det gott om olika politiska styren. Men på varje av de här fem kontinenterna finns det flera exempel på federationer. Det vill säga land där den politiska makten fördelas på flera olika nivåer.

I Nordamerika är USA det mest kända exemplet. De flesta vet om hur USA med deras delstater styrs och påverkar sin befolkning. Men fortsätter man söderut finns det gott om exempel på federala stater. I den spansktalande delen av Nordamerika är till exempel Mexiko en federation. I Sydamerika är de två giganterna Argentina och Brasilien federala stater.

I Europa vet de flesta att Tyskland är ett federation. Det finns dock skillnader. I USA hade det kallat för delstat, i Tyskland kallas det för en förbundsstat istället. Upplägget är dock det samma. Precis som i Spanien, trots att det kallas för regioner där.

I Asien finns det också flera exempel, till exempel i Indien. Hela det enorma landet, tillsammans med bland annat Förenade Arabemiraten är exempel på länder som är federationer. I Afrika är majoriteten av länderna enhetsstater. Men det finns några fall av federala nationer även på den afrikanska kontinenten, och då framför allt i östra Afrika.

Exempel på enhetsstater

Att hitta enhetsstater i världen är inte så svårt. Även om det finns många federationer råder det inga tvivel om att flest länder i världen är så kallade enhetsstater.

Många länder med centralt styre i världen

Bara genom att börja i Norden inser man att det finns gott om centralstyren. Ett första exempel på det här är Sverige tillsammans med grannländerna Norge och Danmark. Men det är bara några få av många europeiska exempel, som bland annat är Portugal.

I de södra delarna av världen finns det nästan bara enhetsstater. Kollar man i Asien är Ryssland en enorm federation, men annars har majoriteten av länderna där centralstyren. Samma sak gäller för Afrika. Där sticker länderna i östra delarna ut framför allt.

Men kollar man på hela Amerika som en kontinent ser man väldigt blandade resultat. De två stora länderna Brasilien och Argentina är till exempel ett par fall av federationer. Men inte det lilla landet Uruguay, mitt emellan de giganterna. Det finns även flera andra latinamerikanska länder som är enhetsstater. Det gäller inte minst den västra delen av Sydamerika samt Centralamerika. Högre upp i Nordamerika finns det fock fler federationer.

Via det här kontaktformuläret kan ni kontakta oss om ni har frågor!

Filterbubblan – allt om federationer och enhetsstater!Filterbubblan – allt om federationer och enhetsstater!

Det finns väldigt stora skillnader mellan hur olika länder styrs. Till exempel om det är en federalstat eller ett land med centralt styre. Det återspeglar sig i hur makten är fördelad.

Typiskt för en federalstat

Hur fungerar då en federalstat? Det är en typ av land som det finns gott om, samtidigt som många nog har svårt att berätta mer än kanske ett eller två länder. Federalism är begreppet för det här styrelseskicket och innebär att makten är fördelad på fler än bara ett ställe i samhället.

Det vill säga, det är inte bara den nationella regeringen som har något att säga till om i beslutsfattning. Med den kunskapen finns det också många som hävdar att EU är en typ av federalism.

Men ska man gå in på de klassiska exemplen av federalstater kommer USA att komma upp. Med ett sådant konkret exempel blir det oftast enklare att förstå hur federalismen fungerar. USA:s styrelseskick är typiskt för de federala staterna. Det vill säga att hela befolkningen röstar fram en president, eller en regeringschef med annan benämning. Sedan finns det dock flera stater i landet som utgör som en slags unioner. De har en viss form av självstyre.

Det är viktigt att veta att staterna i USA har självstyre till viss del, men inte helt och hållet. Det vill säga att delstaterna i USA har rätt att stifta vissa lagar samt är en del av den beslutande makten. Däremot måste de fortfarande ta hänsyn till den nationella regeringen många gånger. Samma sak gäller även för länder som Spanien, Tyskland och Argentina som även de är exempel på federationer.

Hur fungerar ett centralt styre?

Motsatsen till en federalstat är centralstyre. Begreppet som används för det är vanligtvis enhetsstat, just för att poängtera skillnaden. Inom en federation kan stater och regioner ta flera självständiga beslut. Det här är något som sällan händer inom en enhetsstat, i alla fall inte på samma sätt.

Sverige är till exempel ett land med centralt styre. Men här är det möjligt för kommuner och regioner att ta vissa beslut. Till exempel ansvarar regionerna för sjukvård medan kommuner har skolan och äldreomsorgen på sitt bord. Varför är det så? Jo, det beror på att den svenska staten delegerar de uppgifterna till de lägre instanserna. Det innebär att regioner och kommuner inte har självstyre i Sverige, de har istället fått uppgifter från regeringen.

Fördelar och nackdelar mellan de olika systemen kan diskuteras i evighet. En fördel med centralstyre brukar beskrivas som tryggheten och tydligheten. Det vill säga, folket vet vilka som har ansvar, och det är oftast den nationella regeringen. Det är inte alltid fallet med förbundsstater. Däremot anser man att inom federala styren kommer politiken närmare folket, då det kommer ner på en lägre nivå.