Polarisering har blivit ett nyckelord i den svenska samhällsdebatten. Men vad betyder det egentligen, och hur påverkar det samhället? Denna artikel utforskar de olika formerna av politisk polarisering, orsakerna bakom utvecklingen i Sverige och dess konsekvenser.

Vad är politisk polarisering?

Politisk polarisering innebär att åsikter, attityder och politiska identiteter glider isär mot ytterligheterna. Det handlar inte bara om oenighet i sakfrågor, utan också om en växande känslomässig distans och misstro mellan olika politiska grupper. Statsvetenskapen skiljer ofta mellan ideologisk polarisering (skillnader i åsikter) och affektiv polarisering (negativa känslor gentemot politiska motståndare).

Affektiv polarisering innebär att individer utvecklar en motvilja, eller till och med hat, mot dem som stödjer andra partier. Detta skapar ett “vi och dom”-tänkande, vilket ECPS beskriver som problematiskt för demokratin.

Olika typer av polarisering

Polarisering kan ta sig flera uttryck. Masspolarisering uppstår när väljarnas åsikter delas upp tydligt efter partilinjer. Elitpolarisation handlar om polarisering bland politiker och makthavare, vilket ofta driver på masspolarisering. Rumslig polarisering, alltså segregation och uppdelning av samhället i områden med olika socioekonomiska förutsättningar, är en annan viktig faktor, vilket bland annat Institutet för Framtidsstudier har belyst.

Varför polariseras Sverige?

Flera faktorer samverkar till den ökande politiska polariseringen i Sverige.

Ekonomisk ojämlikhet

Ökade ekonomiska klyftor är en central orsak, vilket statsvetaren Nolan McCarty betonar. Som Dagens ETC rapporterar, kan växande ojämlikhet leda till frustration och misstro mot det politiska systemet, vilket ökar polariseringen. Ett exempel är frågan om vinster i välfärden, där stark lobbying från näringslivet, enligt samma källa, hindrat politiska åtgärder trots en opinion för begränsningar.

Mediernas roll

Både sociala och traditionella medier påverkar. Sociala medier kan skapa filterbubblor och ekokammare, där man främst möter åsikter som bekräftar de egna. Men även traditionella medier kan bidra genom en mer åsiktsdriven journalistik och en tendens att förstärka konflikter.

Filterbubblor och ekokammare

Dessa digitala miljöer förstärker polariseringen genom att begränsa exponeringen för alternativa perspektiv.

Traditionella mediers ansvar

Forskning från Stockholms universitet visar hur språkbruket under riksdagsvalet, med fokus på konfrontation, skapade en bild av ökad polarisering, även om det politiska innehållet inte nödvändigtvis var mer polariserat.

Värderingar och identitet

Värderingsfrågor kopplade till kultur, identitet och migration har fått ökad betydelse. SNS konstaterar att Sverige tidigare var mindre polariserat i dessa frågor, men nu syns ökade ideologiska avstånd, vilket kan förklara Sverigedemokraternas framväxt.

Affektiv polarisering

Affektiv polarisering – negativa känslor gentemot politiska motståndare – ökar i Sverige. Forskning som beskrivs av bloggen Om Makt och Politik visar att detta finns hos anhängare av alla partier, men är särskilt starkt bland Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas sympatisörer. Stark partitillhörighet och extrema åsikter driver på denna utveckling, enligt forskning från European University Institute.

Polariseringens konsekvenser

Politisk polarisering får flera konsekvenser för samhället och demokratin.

Försvårat politiskt samarbete

En följd är politisk handlingsförlamning och svårigheter att bilda stabila regeringar. Polariseringen riskerar också att skapa ett hårdare debattklimat, där meningsmotståndare demoniseras. I sociala medier förekommer allt oftare kommentarer som uttrycker starkt ogillande mot politiker, vilket kan leda till en ökad misstro mot politiska institutioner.

Förtroende för institutioner

Polariseringen påverkar förtroendet för samhällsinstitutioner. Göteborgs universitet har visat att synen på public service är ett exempel, där skillnaderna i förtroende mellan vänster- och högersympatisörer ökat, även om användningen är fortsatt hög.

Rumslig segregation

Rumslig polarisering, alltså segregation, får också konsekvenser. Institutet för Framtidsstudier visar att koncentration av fattigdom i vissa områden kan öka social ojämlikhet och marginalisering, vilket skapar grogrund för politiskt missnöje.

Är Sverige extremt polariserat?

Bilden av Sverige som extremt polariserat är komplex. Flera studier nyanserar detta. Umeå universitet framhåller att den ideologiska polariseringen är relativt stabil över tid. Sveriges Radio rapporterar att även om polariseringen mellan partierna kanske inte ökat i samma utsträckning som ordet “polarisering” används, så har den affektiva polariseringen ökat. Det finns en skillnad mellan faktisk politisk oenighet och upplevd polarisering.

Sverige internationellt

Jämfört med länder som USA är Sverige mer konsensusinriktat, har ett flerpartisystem och en bred mediekonsumtion. SGI-nätverket rankar Sverige högt i förmågan att hantera globala utmaningar, även om vi inte är immuna mot polarisering.

Att möta polariseringens utmaningar

Politisk polarisering kräver genomtänkta strategier. För att minska de negativa effekterna behöver de underliggande orsakerna, som ekonomisk ojämlikhet, angripas. Samtidigt måste tilliten till de politiska institutionerna stärkas och en mer konstruktiv dialog främjas.

Individens roll

Var och en kan bidra till att minska polariseringen. Några förslag:

Var källkritisk

Var noga med att granska information, särskilt på sociala medier. Fundera över vem som är avsändare och vilket syfte budskapet har.

Lyssna på andra

Försök att förstå hur andra tänker, även om du inte håller med. Ställ frågor och var öppen för att ompröva dina egna ståndpunkter.

Delta i samtalet

Engagera dig i politiska diskussioner, men gör det på ett respektfullt sätt. Undvik personangrepp och fokusera på sakfrågor.

Sök bredare perspektiv

Ta del av nyheter och information från olika källor, även de som inte bekräftar din världsbild. Detta hjälper dig att få en mer nyanserad bild av politiska frågor.

Målet är inte att eliminera politiska skillnader, utan snarare att kultivera en politisk miljö där meningsskiljaktigheter hanteras med respekt. En djupare förståelse för polariseringens olika dimensioner är avgörande för att stärka demokratin.

2025-03-06