Om Filterbubblan.se

Filterbubblan.se är en tjänst som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska filterbubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger.

Varje bubbla består av ca 70 konton, utvalda av Twitters egen algoritm utifrån information om vilka konton som har följare som liknar varandra. Ett och samma konto kan därmed förekomma i mer än en bubbla.

Slumpen avgör vilken filterbubbla du hamnar i när du går in på tjänsten. För att se de andra bubblorna, klicka på pilarna åt höger eller vänster. Du kan också välja att bara se tweets inom ett särskilt ämne genom att göra ditt val i menyn.

Läs om Filterbubblan.se

Allt om Filterbubblan

Filterbubblan.se är ett verktyg som låter dig se hur olika debatten låter i de tre ideologiska bubblor som präglar svensk inrikespolitik, från vänster till höger. Här har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna om tjänsten.

• Vem står bakom Filterbubblan.se?
• Varför har ni skapat Filterbubblan.se?
• Hur uppstod idén till Filterbubblan.se?
• Hur funkar Filterbubblan.se?
• Vilka tweets visas på Filterbubblan.se?
• Hur har ni gjort urvalet av de konton som ingår i varje bubbla?
• Hur har ni gjort urvalet av de ämnen som finns på sajten?
• Varför har ni valt Twitter och inte Facebook som utgångspunkt för Filterbubblan.se?
• Hur ska jag tolka flödet på Filterbubblan.se?
• Hur vet man om man befinner sig i en filterbubbla?
• Hur vet jag om min egen bubbla är för tät?
• Vad kan man göra för att motverka att filterbubblorna blir så täta?

Vem står bakom Filterbubblan.se?

Verktyget har utvecklats utifrån en idé av Per Grankvist, journalist och författare, i samarbete med Great Works, en digital innovationsbyrå.

Varför har ni skapat Filterbubblan.se?

Målet med verktyget är att göra det enkelt för människor att se hur debatten förs i aktuella ämnen i skilda bubblor, för att öka medvetenheten om hur mycket våra filterbubblor påverkar vår syn på världen.

I sociala medier befinner vi oss alla i olika filterbubblor där den information vi ser i våra flöden beror på vilka vi är vänner med, vilka vi följer och vilka inlägg vi klickar ”gilla” på. Eftersom flödet är just personligt innebär det att vi inte ser hur mycket det skiljer sig från andra människors flöden. Det gör att det är lätt att tro att alla ser världen på samma sätt.

Genom att skapa ett verktyg som synliggör hur stor skillnaden är mellan de olika filterbubblorna hoppas vi kunna engagera och berika allmänheten. Filterbubblorna.se är ett projekt helt i public service-anda, med visionen att bidra till ett Sverige där alla är mer nyfikna och insatta.

Hur uppstod idén till Filterbubblan.se?

Hösten 2016 skrev Per Grankvist, den uppmärksammade essän En värld av filterbubblor som handlar om hur algoritmer påverkar vår världsbild. I samband med det amerikanska presidentvalet skapade Per två filterbubblor för att förstå de olika sidorna i det amerikanska presidentvalet, och där föddes tanken om att försöka göra något liknande för att synliggöra hur filterbubblor även präglar den svenska debatten. Verktyget har utvecklats i nära samarbete med Great Works som också utvecklat tekniken som analyserar och sorterar alla tweets i realtid.

Hur funkar Filterbubblan.se?

Den offentliga debatten i Sverige går att dela in i tre bubblor på en ideologisk vänster-högerskala, och det är dessa tre bubblor som du kan växla mellan på filterbubblan.se

I den rödgröna filterbubblan finns många åsikter man förknippar med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Feministiskt Initiativ och Miljöpartiet. I den grönblå bubblan finns huvudsakligen åsikter som förknippas med Centern och Liberalerna. I den blåblåa bubblan hittar man flest åsikter som påminner om de från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Mycket av den svenska offentliga debatten förs på Twitter, men vanligtvis ser vi ganska få av de åsikter vi inte håller med om. Det beror dels på att vi följer människor vi gillar och dels på att de algoritmer som styr vad vi får se filtrerar bort sådant vi antas ogilla. Resultatet är det som kallas filterbubblor.

På filterbubblan.se ger vi dig möjlighet att titta in i andra bubblor, ta del av diskussionen och se hur de formulerar sig. Du kan även välja att filtrera diskussionen utifrån ett antal ämnen, och jämföra hur de olika bubblorna diskuterar ämnet. Vi har filtrerat bort bilder och videos för att sätta fokus på det skrivna ordet och underlätta jämförelser mellan hur olika personer formulerar sig.

Vilka tweets visas på Filterbubblan.se?

Målet med Filterbubblan.se är att synliggöra hur enskilda personer uttrycker sig i den offentliga debatten. Alla tweets publiceras efter en kort fördröjning medan innehållet analyseras för att avgöra om det handlar om något av de ämnen som du kan filtrera bubblorna efter. För att sätta ordet i fokus visar vi inte de tweets som i huvudsak innehåller bilder eller videos i det urval som visas på sajten. Analysen är objektiv, opartisk och sker helt automatiskt utan mänsklig inblandning.

Det är viktigt att poängtera att vi inte filtrerar bort några tweets på grund av innehåll, utan alla tweets som publiceras av de konton som ingår i respektive bubbla publiceras även här på Filterbubblan.se. Det innebär att tweetsen som visas här kan ha ett både olämpligt, grovt eller stötande innehåll. Filterbubblan.se har därför inget publicistiskt ansvar för själva innehållet, men ger dig en objektiv och oberoende representation av hur debatten verkligen förs i varje bubbla, inom respektive ämne.

Hur har ni gjort urvalet av de konton som ingår i varje bubbla?

Urvalet är gjort enbart genom att manipulera den algoritm som Twitter använder för att föreslår konton att följa, baserat på de konton man redan följer. Utifrån en kärna med ett dussintal konton som vi vet ingår i en bubbla (exempelvis Moderaternas partiledare i den blåblåa bubblan) har vi låtit Twitter föreslå fler konton, till dess att vi fått en bubbla med runt 70 konton. Därefter har processen upprepats för de andra två bubblorna.

För att inte förslagen ska vara påverkade av de konton som redan ingår i de andra bubblorna har vi börjat om från noll varje gång, och skapat bubblorna vid tre separata tillfällen. Att det likväl är en del konton som förekommer i mer än en av bubblorna beror på att de visat sig vara populära i flera bubblor.

Eftersom vi vill synliggöra hur enskilda personer uttrycker sig har vi uteslutit alla konton som tillhör partier, företag, organisationer och medier när bubblorna skapats. Moderaternas officiella Twitter-konto finns alltså inte är med, men däremot Anna Kinberg Batras eget konto. I den mån tweets från konton i dessa kategorier ändå förekommer i flödet som du ser på Filterbubblan.se beror det på att de retweeetats av människor som ingår i bubblan.

För en lista över vilka konton som ingår i respektive bubbla, klicka här: rödgröna bubblan, grönblåa bubblan och blåblåa bubblan.
https://twitter.com/filterbubblan/lists/r-dgr-na-filterbubblan
https://twitter.com/filterbubblan/lists/gr-nbl-a-filterbubblan
https://twitter.com/filterbubblan/lists/bl-bl-a-filterbubblan

Hur har ni gjort urvalet av de ämnen som finns på sajten?

Urvalet är gjort av Per Grankvist, som är ansvarig redaktör för verktyget. I bedömningen av vilka ämnen som passar på sajten har han tagit hänsyn till hur aktuella de är, till hur många personer som debatterar dem och i vilken mån det finns tydliga ideologiska skiljelinjer inom dessa ämnen.

Varför har ni valt Twitter och inte Facebook som utgångspunkt för Filterbubblan.se?

Även om Twitter har betydligt färre användare än Facebook i Sverige är det likväl den kanal där mycket av den offentliga debatten sker, vilket gör den lämplig för att synliggöra hur olika den debatten kan te sig ur olika perspektiv.

Dessutom är Twitters algoritm mindre sofistikerad än Facebooks-algoritm vilket för den lättare att manipulera för att kunna skapa representativa bubblor. Twitters algoritm tar i huvudsak bara hänsyn till vilka konton du interagerat med (lajkat, retweetar, svarat på). https://support.twitter.com/articles/164083 Den tar däremot inte hänsyn till plats, kön, surfmönster, äktenskapsstatus och en massa annan information som exempelvis Facebook och i Google gör när den sätter samman flödet utifrån vad den tror att du vill se. (Ett undantag är annonserna på Twitter, som kan använda sig av plats, kön och ålder även om de i huvudsak utgår från vilka andra konton användaren följer.

Algoritmens relativa enkelhet gör att vi kan minimera risken för att Twitters förslag på vilka konton som ska ingå i bubblan kontamineras av i personlig information om användaren. På Facebook hade detta varit ett betydande problem eftersom de både kräver mycket mer personlig information av användaren vid registrering, och spårar ditt beteende på nätet i större utsträckning.

Hur ska jag tolka flödet på Filterbubblan.se?

Filterbubblan.se är ett oberoende och opartisk verktyg, och vi gör därför ingen värdering av vad folk som ingår i bubblorna twittrar om. Syftet är synliggöra hur stor skillnaden är mellan de olika filterbubblorna för väcka tankar hos dig som användare om vad skillnaderna kan bero på.

Här är några förslag på saker som är intressanta att jämföra. Analysera vilka ord och begrepp som används i de olika bubblorna? Ur vilket perspektiv beskrivs aktuella händelser och hur skiljer de sig mellan bubblorna? Vilka roller tilldelas de inblandade? Vem är skurk och vem är offer?

Nästa steg är att fråga sig vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till att olika personer väljer att beskriva en händelse på det sätt som de gör? Har de något att tjäna på att utrycka sig på det sätt som de gör? I så fall, vad?

Hur vet man om man befinner sig i en filterbubbla?

Det gör alla, på ett eller annat sätt. Idén om att man skulle kunna picka hål på filterbubblan så att man därmed skulle kunna ta emot alla nyheter, helt ofiltrerat, är orealistisk. Filterbubblor har funnits i alla tider, även långt innan modern teknik. Förr kunde bubblan bestå av att man befann sig på en viss plats och inte visste så mycket om resten av världen eller att man befann sig i ett sammanhang där en enda syn på resten av världen dominerade. Så kan det förstås fortfarande vara, men den stora skillnaden nu är att vi får personligare bubblor i sociala media som formar vår världsbild. Det sker dessutom snabbare och mer automatiskt än tidigare.

Vi befinner oss dessutom i lite olika bubblor samtidigt. En bubbla kan bestå av alla som känner sig som Malmöiter där det dessutom finns de som också befinner sig i en vegan-bubbla och i en MFF-bubbla. Det går därmed inte att bli av med bubblorna, men vi kan aktivt motverka att filtret för vad som tränger in i bubblan blir för tätt genom att utsätta oss för åsikter som går emot de ”sanningar” som finns inuti varje bubbla.

Hur vet jag om min egen bubbla är för tät?

Med hjälp av Filterbubblan.se kan du jämföra din bubbla med de tre huvudbubblorna i den svenska debatten. Om ditt eget Twitterflöde liknar flödet i två av de tre bubblorna är det ingen fara, men om det bara liknar flödet i en av bubblorna kan det vara klokt att fundera på hur du ska göra för att motverka att din bubbla är så tät.

Här på sajten kan också själv kolla hur objektiva som de nyhetskällor som du brukar följa är genom att jämföra dem hur nyheter rapporteras i de olika bubblorna. Om rapporteringen i de nyhetskälla som du brukar följa påminner mycket om det perspektiv som dominerar i en av bubblorna på Filterbubblan.se kan det vara ett tecken på att den världsbild du har inte är så objektiv som du kunnat föreställa dig.

Vad kan man göra för att motverka att filterbubblorna blir så täta?

För att bli allmänbildad behöver man ta till sig nyheter ur olika perspektiv. Det innebär att man aktivt måste utmana den världsbild som dominerar i sin filterbubbla och de uppfattningar som man håller för sanna. Ett sätt att göra det är att ifrågasätta de påståenden man läser om på exempelvis Twitter. Verkar påståendet rimligt eller förvånar det dig? Finns det några källor som kan intygar att påståendet stämmer? Är det en eller flera källor och hur trovärdiga verkar dessa källor vara?

Det är så här som journalister arbetar för att kunna rapportera nyheter på ett sätt som är så korrekt och så objektivt som möjligt. Ju större nyhet, ju viktigare är det arbetet och ju viktigare är det därför att kontrollera sina källor. Ett sätt att motverka filterbubblorna är därför att följa nyhetskällor som gjort sig kända för att rapportera om saker på ett korrekt och objektivt sätt som möjligt. De flesta morgontidningar, Sveriges Radio och Sveriges Television är alla exempel på sådana källor. Exempel på medier som däremot inte lever upp till kraven på korrekt och objektiv rapportering är skvallertidningar, internetforum och medier med väldigt tydlig politisk hållning, exempelvis Fria Tider och Breitbart.

Ett sätt att försäkra sig om att du bara får nyheter som inte är vinklade för att passa en viss världsbild eller politisk åsikt - vilket alltså riskerar att göra din bubbla tätare - är att följa objektiva nyhetskällor i dina sociala medier. Oavsett om du gillar vad morgontidningarna eller public service-bolagen väljer att rapportera om eller inte, kan du känna dig trygg med att de på det hela taget förmedlar en objektiv bild av världen.